Yes, i tisdags var det dags för fotboll. Otroligt fantastiskt roligt. I och med det våriga vädret hade snön mer eller mindre töat bort på konstgräsplanen. Det hade samlats mer än 70 skibums för att utse eller kämpa om att bli St Antons Ronaldos. De som ville vara med delades in i olika lag med fem i varje. Elin drog av sig termobyxorna och hoppade in i team Kasknödel IF.
Kasknödel är ett lag bestående av fr.v. Josefina, Johan, Elin, Nils och Eric (liggande). Trots en kämparinstats likt ingenting annat lyckades de ändå inte nå final. (De lyckades inte ens peta in en liten boll mellan de två pjäxorna som agerade stolpar) Men kul hade de och energin var total. Nästa gång är det revansch!
Hejaklacken med Julia i spetsen gjorde sitt bästa för att heja fram lagen. Efter tre timmar hade vinnarna korats. Vi kan hålla med om att det var rättvist..
Vi var även lediga på onsdagen så vi steg upp med tuppen och hade en ordentlig tjejdag. Lisa, Isabelle, Johanna, ElinH och vi tog oss an St Antons högsta topp. Du får inte ha med dig skidor dit upp så vi bara njöt av vädret, sällskapet samt utsikten.
Vägen ner gav oss några fantastiska åk och vi njöt verkligen av livet. Vid lunchtid tog vi liften över till Rendl-sidan där solstolarna och parken gav oss undethållning för några timmar. Lika mycket som Julia fick stå ut med Elins tjat om chokladbollar har Elin fått stå ut med Julias cravings för tacos. Så på kvällen hade vi styrt upp Taco-kväll. Isabelle hade gjort en inköpslista som vi följde slaviskt. Allt skulle inhandlas för att ingen skulle bli besviken. Det lyckades. Herregud vad det var gott!
Issa fixar köttfärsen |
Hungriga och förväntansfulla! |
Ström och Fabian stog inte för förberedelserna så de fick diska |
Igår (torsdags) vaknade Elin upp och vände sig för att diskutera gårdagen med Julia. Sängen var tom.
"Jaha, hon är väl på toaletten", tänkte Elin och låg och vilade sig 5-10 minuter men ingen Julia dök upp. Då började Elin bli lite orolig. Datorn låg på golvet så den visste hon att Julia inte underhöll sig med någonstans. Hon gick in i rummet bredvid där vi har våra ytterkläder. Julias uggs var borta.
"Jaha, hon är på promenad" tänkte Elin och gick tillbaka in i vårat rum. Men där var ju Julias jacka. Hon kan inte ha gått på promenad utan jacka. Pengarna på Elins mobil hade tagit slut kvällen innan så hon kunde inte ringa till bortsprungna Julia.
"Jaha, hon är kanske nere och äter frukost", tänkte Elin och trippade ner. Men den första frågan hon får av Klaus är: "Blondie, var är Julie?" Elin började få lite smått panik nu men som tur var ringde hennes mobil. Det var Julia: "Jag vaknade åtta och var klarvaken så jag är ute och åker." Typiskt Julia. Elin kunde i alla fall slappna av och de hemska tankarna om kidnappning etc. kunde lägga sig. Hon tog nästa buss och mötte upp Julia vid Rendl där de åkte några åk innan backarna blev alldeles för dåliga för att ge någon njutning.
Kvällen bjöd på jobb och många skratt innan vi avrundade den med tre avsnitt av Heroes och en god natts sömn. Idag är det första dagen på länge solen inte skiner. Skönt. Missförstå oss rätt. Vi älskar sol och att sitta i solstolarna på Rendl, ta en kall, skratta och njuta av livet. Men man börjar tröttna på det efter två veckor och vi hatar att det härliga vädret förstör anledningen till att vi är här. Vi är här för att åka skidor. Vi längtar efter ny snö, längtar efter få utnyttja våra offpist-kit, längtar efter hur snön knarrar under våra skor. Men det kommer. Vi håller våra tummar och några till så får vi snart ge oss ut mot Stuben och känna hur man flyger på snön.
Nu ska vi titta på film. Hej fredagsmys
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar