Vi började kvällen med att jobba, of course. Mycket att göra så vi sprang fram och tillbaka, fram och tillbaka, fram och tilbaka ett väldigt bra tag. Tiroler Gröstel hit och wienersnitzel dit. Dagen innan hade en mamma gett Elin en 5 euro i handen. (Det tåls att påpeka att hon gjordet det lika diskret som Chandler i Vänner) "You´re so nice" var tydligen anledningen. Elin svävade på moln några minuter innan Klaus stämma ekada mellan väggarna: "Blondie! Jobba!" Denna mamma har en otroligt trevlig och rolig man samt en 19-årig dotter som gärna skulle vilja pröva på vad St Anton har att erbjuda när liftarna stängt och mörkret börjat falla. Elin och Julia tog sig därför an Eva ifrån Tyskland. Vi började med att kalasa lite med några öl på hennes rum (Vårat är för stökigt för att komma in i) Sedan körde hennes pappa in oss i deras coola BMW med back-kamera. Victor åkte med oss in och precis innan han hoppar in i bilen kastar han ifrån sig sitt vin i tetrapakförpackning och utbrister: "Man kan inte dricka tetrapakvin i en sådan här snygg bil" Kan man inte? tänkte Elin och Julia och gömde snabbt sina ölflaskor (24 st för 10 eur. Fint ska det tydligen vara..)
Eva och Julia
Kvällen var lång och helt underbar. Vi jämför den med en bal på slottet. Fast med mycket mer drag. Mycket bättre musik. Mycket fler roliga prinsar. På Scotty´s, Funky och Kandahar dansades det järnet och vi blandades med gamla goa säsongare, tyskar, danskar, svenskar, australiensare, schweizare, österrikare. Framförallt en hel massa skåningar. Elin har även ett antal gånger fått höra att hon kommer ifrån Helsingborg. Elin som inte ens kan härma en enda dialekt mer än hennes egen så kallade "rikssvenska" blir mer och mer nöjd för varje kommentar som ramlar in i boet. Eva verkade ha riktigt roligt även fast Elin och Julia betedde sig som världens mammor. För vad skulle hända med oss om någonting hända med Eva? Ingen dricks? Hemska tanke. Vi vakade därför över henne som fiskmåsar över fikabröd. Hon överlevde utan en enda skråma när hon själv fick gå på toaletten. Vi kunde andas ut.
EEE. Elin, Elin & Eva
Kanonkul tycker Julia och Victor. Skåne skulle hållt med om han inte hade däckat i hörnet.
Vi hann förvandlas till en blöt fläck av svett innan taxin rullade hemåt. Vid fyra-tiden snubblar vi in i vårat rum efter att ha följt Eva ända fram till hennes dörr. Elin hade fått för sig att hon hade en deadline på bloggen så hon somnade inte in förrän hon hade skrivit färdigt den vid halv sex-sex snåret.
Tre timmar senare vaknar de två partywannabepinglorna och kommer fram till att i sängen kan man inte ligga och dra sig hela dagen. Vårat skidförbud (som vi iförsig redan har brutit mot två gånger, vi är så bad!) håller i sig fram tills imorgon fredag så vi bestämde oss snabbt för att se hur lång tid det tar att gå ifrån Pettneu in till St Anton. Innan dess var det dags för frukost. Julia mumsade i sin pannacotta som hon har gömt i sitt hemliga kylskåp och Elin vräkte i sig lite av det ena och det andra.
En liten vilopaus senare hade ElinH tagit bussen ut till oss här på landet och vi begav oss iväg. Klockan stod på 12.27 när vi började. Framme vid målet var vi 14.02 för att vara exakta. Inte dåligt. Vädret var fantastiskt och i målgången bjöd vi oss själva på fanta och kinderchoklad.
Sedan var det dags att ta bussen hem för ännu en hektisk kväll på jobbet. Kul. Kanonkul. Knappast men det funkar. Elin har frukost imorgon bitti och ska upp om sju timmar. Dags för lite sömn kanske? Var ett tag sedan sist.
Imorgon är det ju även nyårsafton! Välkommen årets mest överskattade dag! Våra planer är väldigt många och otydliga. Champagnefrukost i backen med ett helt jäkla gäng är väl spikat. Sedan måste man väl avverka alla olika afterski som finns. Självklart jobb sedan. Årets mest hektiska kväll är det tydligen. Var vi är när klockan slår 12 vet vi inte än. Men bra blir det nog.
Redigt bra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar